Du är så jävla 2000-sämst

Hej bloggen! Det var jävligt längesen jag skrev. Vad har hänt kanske du undrar? Jo, spenderat två veckor på psyket. Det var nog det tråkigaste jag varit med om. Har säkert rantat om det förrut men Borgå sjukhus är ju ett skämt to be honest. Det finns ingenting att göra. 

Jag har en ny medicin nu. Leponex. Klozapin i andra ord. Första två veckorna mådde jag så himla dåligt. Jag var illamående, snurrig och fick minnesluckor men de lättade lite efter tre veckor. Nu har jag inga konstiga biverkningar. Medicinen funkar dessutom. Spenderar mycket mindre tid med att stå och kolla ut igenom fönstret för jag inte har rädslor och vanföreställningar mera. Ångesten är också inget problem mer. Det är ba den där jävla depressionen. Har varit deppig i nu tio år. Räcker det inte? 

Något annat jag inte har fåt för mig är ju att skada mig själv. Jag har varken bränt mig eller skärt mig. Jag är nu skadefri sen den nittonde april. Det var på avdelningen som jag lyckades skada mig själv och komma undan med det också. Det är svårt att skada sig när man ligger inne men det är inte omöjligt. Men, jag planerar att vara skadefri nu. Länge. 

Jag blockade mitt toxic ex i förrgår. Det kändes så skönt. Som. En sten som flög av bröstet. Tanken av att jag aldrig kommer träffa/ prata med varandra är så befriande. Jag har ju märkt på senare tid att han aldrig ville ha mig egentligen. När han var här för två somrar sen så vägrade han träffa min familj Fine, tänkte jag. Det var nog bara för att han va blyg men nu har jag ju insett att han inte vilje träffa mina föräldrar för han planerade att göra slut redan då och då skulle det ge mig falska förhoppningar om han skulleträffa mina föräldrar. Det är bara en teori. Aja, Chris är ur mitt liv. Samma med killen som ’’dumpade’’ mig innan jag blev inlagd senast. ’’Vi är inte bra för varandra’’. ’’Vad menar du?’’

Aja, nu ska jag försöka sova lite! Godnatt<3

I hjärnan min | |
Upp