Hon visslar psalmer

Nu ör jag äntligen flyttad från Drumsö till Vallgård och man does it feel good. Känner mig inte de minsta ensam för jag hänger med min syster typ varje dag och har verkligen bandat mer med henne nu den här veckan jag bott här. Jag har även börjat gå ner i vikt vilket är super duper roligt men jag har ändå den dr känslan att jag inte kan sluta äta och får tillbaka kontrollen när jag spyr. Well, that sucks men har nu under två dags tid haft hårdhandskarna på och inte ätit bara för att jag känner för det. Hoppas det går att vänja bort de tankarna. Har hört att de första 21 dagarna är svårast men sedan ska de bli lättare.

Idag var min bror här och fixade med lägenheten. Nu är nästan allt färdigt. Saknar bara en matta och gardiner och småsaker som är essential i en lägenhet. Typ fräscha sängkläder osv. Kan inte vänta att fyra läggan med massor av blommor och krukväxter. Har kommit tillbaka till mitt plant mum liv som jag tappade när jag blev djupt deprimerad på hösten. Det är mycket som kommer tillbaka till mig nu när min depression har lättat lite. Jag tror helt ärligt att det är Abilify injektionen som gör att mitt mående är mer stabilt. Visst är jag en zombie och visst kan jag inte få orgasm men det är helt klart värt det med tanke på förbättringen.

Bulimin då? Jo, de går sådär. Jag kräks flera gånger dagligen men nu har jag begränsat vad jag får äta och inte så de e inte som att jag har binges på pizzor utan mer sallader och annat hälsosamt skit som jag ännu är för rädd för att spara i min magsäck. Kanske det lättar med tiden det också när jag känner en significant skillnad i mitt mående. Visst har jag breakdowns ibland men det är inte som de brukar. Jag kan gråta utan att skära mig, jag kan gråta utan att svälja en flaska vodka. Jag kan gråta som en vanlig människa. 

 Lägenheten är perfekt förresten. Jag är otroligt stolt över att jag slängde en massa onödiga grejer innan jag flyttade in för det är inte en sak som är på fel ställe här OCH jag städar varje dag. Jag kunde inte vara stoltare över mig själv som tar hand om mig själv och lägenheten så bra just nu. Jag gick til och med ut på en långpromenad. Jag känner bara att jag inte kan sabba upp detta nu, detta är lägenheten jag drömt om i 10 år. och äntligen har jag nycklarna i min hand. Bilder på lägenheten kommer komma såklart men solen har redan gått och lagt sig så de skulle inte bli bra ljus på bilderna så det får vänta. 

 

 

 

Tack för att just du läste<3

I hjärnan min | | Kommentera |
Upp