sjukhuset.blogg.se

Jag hade en allra bästa vän när jag var liten Hon hette Fanny och hon var min granne. Vi lekte varje dag och det ända som skiljde oss åt var ett vitt staket som var svårt att klättra över. Fanny hade en häst. Det var en polishäst som hette Topi. Detta gjorde ju att vi delade häst intresse och vi älskade att leka häst. Käpphästarna var vårat liv och vi byggde boxar och hade massor av grimmor, borstar och grimskaft. Vi hoppade alltid över hinder gjorda av hinkar och krattor. Vi spelade också mycket på Stallet.se (VILKA KOMMER IHÅG?). Vi älskade att ta bilder på hästar, katter, kaniner och hundar som vi sedan laddade upp på stallet.se. Fanny och jag hade båda kaniner. Hennes hette Nicke och Sprutte. Mina hette Saga, Bella och Alfons.

Vi hade också delat mat intresse och vi kunde hela på en påse vitt bröd som vi rostade. 

Allt var bra mellan oss. Vi brukade samåka till skolan med min mamma. Fanny gick en klass över mig men det spelade ingen roll. Jag vet inte vd som hände när hon en dag slutade kontakta mig. Det var den 10.12.2012. Den sista gången jag träffade henne var vi på en hundpromenad på den snöiga ängen. Vi hade kul som vanligt men jag visste inte att detta var den sista gången vi pratade. Fanny slutade komma hem till mig på morgonen för att få skjuts till skolan. Jag såg att hon stod på busshållplatsen istället. Konstigt tyckte jag. Varför skulle man hellre åka buss än bil? 

Jag bestämde mig för att inte ifrågasätta hennes beteende och att vänta tills hon skriver igen. Hon gjorde aldrig det och jag ville inte ens veta varför hon plötsligt inte ville vara min vän. Jag började tro att hon skämdes över att vara min vän. Kanske hon blev mobbad i skolan för hon blivit sedd med mig? Isåfall kan jag inte skylla på henne. Jag fattar att det var tabu att vara min vän eftersom jag var så otroligt ful, haha. Fanny slutade också vinka till oss när vi körde förbi deras hus. 

Dessutom är Fanny väldigt anonym på internet så jag vet inte ens hur hon ser ut i dagsläget eller vad hon gör. Ett tag jobbade hon på Jysk i Kervo. Jag såg henne där i kassan men jag kollade ner i golvet och gick fort förbi. Jag antar att jag fortfarande är lite sårad över att jag inte ens fick en förklaring varför hon inte ville vara min vän längre. Jag fattar ju att man inte är vänner hela livet bara för att man varit bästa vänner som små men lite konstigt var det nog. 

Jag hoppas dock att hon kommer ha en bra framtid. Att hon får barn. Att hon har en god ekonomisk sitution. För jag vet att innerst inne är hon en god människa.