Bulimiupdate
Trodde helt ärligt när jag lev utskriven att jag inte skulle behöva göra en till bulimiupdate men tyvärr så är den här tjejen fortfarande fast i bulimigrottan. Jag kommer inte bort. Jag ser inte ljuset mer och jag tror helt ärligt att jag kommer vara bulimiker hela mitt liv. Mat kommer aldrig var hälsosamt för mig mer.
Igår reflekterade jag lite igen. Såg en bild på mig när jag vägde typ 30 kg mer och det var exakt ett år sen. Jag såg inte ut som mig själv och blev så jävla rädd. Sjukt hur rädd jag blev då. Hur kunde min ätstörning gå så långt att jag inte ens såg ut som mig själv mer. Antar att detta kommer hända men i andra ändan vågen om något år då jag inte äter något just nu utan att kräkas. De är inte detta jag förväntade mig när jag började spy. Trodde aldrig det skulle gå så långt då jag inte ens kunde få upp hälften jag åt förr i tiden men nu kommer allt upp lätt.
Imorgon börjar ergoterapin och jag är nervös. Inte bara för att jag kommer inse hur handikappad jag faktiskt är utan för att jag är rädd för att vi ska äta någonting som jag inte anser hälsosamt. På tal om ergoterapi är det ju så jävla tråkigt. Förra gången jag hade ergoterapi (när jag var inlagd första gången) så tyckte jag att de va så jävla tråkigt för jag hade ärligt talat inte lika mycket problem som jag har nu. Nu kan jag inte ens hålla koll på veckodagarna och tiden. Jag bryr mig inte om någonting. Ska bli skönt att dö snart dock.