sjukhuset.blogg.se

Kanske mitt sista inlägg jag skriver här. Har nämligen utskrivningsmöte idag och jag har bett till Gud att de kommer släppa ut mig idag. Har packat ihop alla mina grejer ifall det händer och om inte kommer jag väl spendera ännu en natt gråtandes på den här madrassen. 

 

Jag har lärt mig mycket om mig själv under tiden jag har varit här. Bland annat att jag är en obotlig ensamvarg och att jag trivs bäst i mitt eget sällskap. Jag har även lärt mig att man ska ta vara på livet när man är ute och lever det. Det kanske låter cheesy men det är helt sant för man lever inget liv när man är här inne. Man lever bara efter ett schema dag ut och dag in. Jag har även lärt mig mycket om min sjukdom. Hur jag ska tämja den och förhindra dessa attacker som jag kan få ibland. Har fått lära mig många olika ångesthanteringstekniker och ändrat tankesätt mot en hel del saker. Har helt enkelt hittat mig själv och fått någon slags balans i hjärnan och hjärtat. Nu är jag äntligen mitt sanna jag. 

 

Även om jag hatat min tid här så finns det en grej jag är tacksam över och det är alla vänner jag fått. Hela avdelningen är typ som en stor, kärleksfull familj som alla växer inom sig själv på sitt sätt. Har lärt mig mycket om andra personers problem och svackor och jag har sett många på avdelningen växa inom sig själv och det gör mig så glad. Till exempel vågar Christoffer äntligen äta sittandes vid ett bord och spendera tid i soffan med andra personer och Vanessa vågar äntligen äta en normal portion med mat. Helena lärde sig gå utan rullator och ben skena och jag lärde mig tycka om kaffetanten även om hon pratar hela tiden. Jag kom även väldigt nära Isak (som blev utskriven för typ 2 veckor sen) under min tid här och jag tror att vi kommer hålla kontakten utanför sjukhuset också vilket är lite kul och spännande typ. 

 

Om 15 minuter får jag domen ifall jag är tvungen att stanna här i några dagar till eller om jag får åka hem idag. Om jag får åka hem idag så blir det straight to Verkkokauppa för att köpa ett nytt gaming tangentbord eftersom jag spydde på mitt när jag var full. Sen blir det nog Lidl för jag ska börja sopp-banta eftersom jag gått upp 10 kg av medicinen. Och alla binges såklart. Frågade läkaren angående ökad aptit och hon sa att det kommer lägga sig om man äter varsamt och det ska jag göra när jag kommer hem till Sibbo igen. Är taggad på att börja ett hälsosamt liv. Ska försöka gå på promenader varje dag med Knutte och ro på roddmaskinen i källaren varje dag. När jag flyttar till stan igen (btw: Blev accepterad till att få lägenhet från Heka och min prioriteringsgrupp är ''Mycket brådskande'' Taggaaaaaaaaa) ska jag börja simma och gå på gym. Om jag får lägenhet i Vallgård ska jag börja på samma gym som syster så vi kan gymma tillsammans för vi brukade träna tillsammans när jag gick i typ högstadiet. Bara på gräsmattan dock inte på gym. Hon är sjuk på att peppa mig till att göra saker som jag inte vill göra. Nu blev det ett långt inlägg igen. Jag brukar bara inte kunna sluta skriva för jag älskar verkligen att skriva och det är någonting jag vill joba på. Att skriva är bara så sjukt skönt och avslappnande för min del och det skulle vara sjukt roligt att bli bra på det. Har ju dyslexi så det kan vara svårt ibland men tur att notepad appen redigerar alla ord man skriver fel. Nu har jag snart möte, måste kila. Ciao.